Svenska Folkbyggens brf nr 1 i Malmö

Föreningen är belägen på Vitemöllegatan 7, kvarteret Fyndigheten 2.

När byggnaden påbörjades vet jag ej men den var inflyttningsklar 1 november 1946. Fastigheten består av 64 lägenheter fördelade på 16 st trerummare, 47 st tvårummare och 1 st enrummare. Alla utom 2 lägenheter har balkong. Minsta lägenheten är på 35 kvm och största på 64,5 kvm. Det finns ett fritidsrum och ett styrelserum plus några andra utrymmen i källaren. Intill fritidsrummet fanns en bastu som eldades med ved. Varje torsdag fick damerna bada och på fredagar var det herrarnas tur.

Så nära efter andra världskrigets slut var det svårt att få byggnadsmaterial så man fick ta vad som fanns tillgängligt. Därför var inte alla lägenheter utrustade med samma sorts material. Till exempel fanns det många olika typer av element i lägenheterna.

Lokalerna i källaren hyrdes ut till Fertin som tillverkade tuggummi. Detta pågick fram till slutet av femtiotalet då verksamheten flyttade till andra lokaler. En del ungdomar som bodde i huset arbetade efter

skolan hos företaget. Fertin ägde en Rolls Royce som han kom körande i varje dag och parkerade på gatan. En lustig syn att uppleva. Inte precis den miljö som en sådan bil passar in på. I början när han kom körande så stannade allt och människor bara tittade men efter ett tag så hade vi blivit vana vid att den kom. Under lägenheten i trappa B fanns ett utrymme som hyrdes ut till en boende, han odlade fiskar där.

Från första tiden eldades fastigheten koks. Lastbilarna kom och säckarna med koks bars ner i pannrummet vid trappa C. Senare byttes koksen ut mot olja. Efter oljan kom fjärrvärmeuppvärmning. året för detta var 1969.

Alla lägenheter var inte bostadsrätter från början. Kommunen hade köpt in ett antal som hyrdes ut till behövande. Senare fick de som hyrde bostaden lov att köpa den från kommunen. En lägenhet hyrdes ut till

diakonissan i församlingen och en lägenhet var tjänstebostad för vaktmästaren. Det fanns en sådan fram till mitten av sjuttiotalet som var heltidsanställd och arbetade endast för föreningen. Bland hans sysslor var att låsa upp entrédörrarna till trapporna kl 06.00 varje dag och låsa dem igen 21.00. Midsommarafton och nyårsafton låstes inte dörrarna. Det fanns inga timers på den tiden så allt gjordes manuellt.

När huset var färdigbyggt var huset den sista byggnaden på Vitemöllegatan och nr 12 på andra sidan gatan. Sedan var det bara åker runt omkring. åkerjorden tillhörde en bonde som hade en gård på

Rosengård. Bland annat hade han grisar som var det stora nöjet att cykla ut och titta på dessa. Inte alltid så populärt hos föräldrar eftersom man var tvungen att cykla över järnvägsbanan som var obevakad. De flesta husen runt om vårt hus byggdes av HSB men vårt hus var en privat förening. Av vårt namn att döma så var det nog tänkt att det skulle bli fler föreningar som skulle ha nummer 2 och 3 och så vidare men så blev inte fallet.

På mitten av femtiotalet byggdes husen mellan Baskemöllegatan och Norra Grängesbergsgatan och därmed upphörde jordbruket.

Mellan Ystadsgatan och Uddeholmsgatan byggdes industrier. För att få lov till detta måste det finnas en frizon mellan industrierna och bostadshusen, därav allmänningen utanför huset. Efter allmänningen mitt

emot huset var en tomt som inte blev bebyggd. Under femtiotalet kom Cirkus Zoo varje sommar och spelade där. Stort folknöje på den tiden.

Första tiden var det gott om barn i föreningen. Det fanns ett a-, ett b- och ett c-fotbollslag med elva spelare i varje lag. Vid lucia gick det ett luciatåg på morgonen trappa upp och trappa ner. Några föräldrar gick i förväg och ringde på dörrarna så att de skulle se luciatåget. Till jul var det julfest med tomte för barnen.

Det fanns ingen post- eller bankgiro på den tiden så månadsavgiften skulle betalas kontant. Vissa dagar kring månadsskiftet satt kassören i fritidsrummet och mottog månadsavgiften kontant, se bild av

medlemsboken.

Det fanns tre tvättstugor på den tiden som eldades med gas. Man fick själv fylla på vatten och tappa av det när det var dags. Fasta tider gällde. Man fick tvätta en gång i månaden hela dagen. Ingen tvättning

lördag, söndag eller helgdagar. Tänk själv, familj med sex barn och tvätta en gång i månaden. Det gick ju i alla fall. Tvättstuga 3 fick man tvätta smått i, dock längs en halv dag, kunde bokas. I slutet av sextio

talet blev gasen utbytt mot el.

Alla flerfamiljshus som byggdes efter andra världskriget var tvungna att bygga skyddsrum. Så i fastigheten finns skyddsrummen i cykelkällarna vid C och F trappan. Var tionde år blir dess inspekterade.

Behöver någonting åtgärdas måste föreningen utföra detta. Sedan skickas en faktura till kommunen som står för det, har gjort det fram till dags dato.

Malmö stads bussar hade 2 busslinjer som gick i närheten. Linje nr 12 hade ändstation Ystadsgatan/Norra Grängesbergsgatan och den gick tillMellanheden. Linje 10 gick på Amiralsgatan och fortsatte till östra

Sjukhuset. Vid högertrafikomläggningen 1967 blev det nya nummer på linjerna och nya sträckningar. Mellan vårt hus och Vitemöllegatan 5 var det en stor gräsmatta och en gång. I slutet av femtiotalet byggdes den nuvarande parkeringsplatsen.

Inga större förändringar gjordes på fastigheten förrän på nittiotalet, utan man lagade det befintliga som inte längre fungerade. Men när gasen byttes ut inköptes elektriska tvättmaskiner. Fasaden

tvättades och bytte färg någon gång på sextiotalet. Färgen som byggnaden har nu är identisk med originalfärgen. En tid var byggnaden brun. Senast fasaden gjordes vid var 1975. Den bruna färgen gjordes på sextiotalet.

Per dagens datum är fastigheten nästan totalrenoverad. Några saker återstår fortfarande att åtgärda men inte av större dimensioner.

Nertecknat av Olle Johnsson, ordförande mellan 1988 och 2007.